Ja, vi har väl alla hört den lilla solskenshistorien om privatskolan John Bauergymnasiet som gick i konkurs. 14 500 elever får nu chansen till ett nytt fritt skolval. Och de har hela sommaren på sig att välja. Underbar tid, som de får spendera granskandes alla tilltänkta privatskolors bokföring för att undvika samma situation igen. Är det inte fint?
JB råkade lämna en liten slant i skulder också. 1 150 000 000 kr för den som är petig. Men som en solidarietsgest betalar givetvis du och jag en del av dessa (139 000 000kr) till företagets anställda.
Till höger i bilden ser du Anders Hultin. Han är VD för JB-koncernen. Efter att alla hans ca 30 skolor hade gått i konkurs firade han med en flaska lyxvin, vilket han plåtade och lade upp på Facebook ihop med texten ”Because I am worth it…”. Anders var en av hjärnorna bakom friskolereformen på 90-talet och är bästis med vår finansminister, Anders Borg.
Av erfarenheter blir man klok. Och efter att JB-skolan gick i konkurs på grund av dålig kvalitet säger Anders i en intervju:
– Elever väljer inte skolor som inte levererar hög kvalitet.
Så ska en slipsten dras.
(OBS! Jan Björklund är också med på bilden. Han står bakom ett träd och spelar oskyldig)
Inte nog med det, han gör det igen! En sann falsk entreprenör som gillar garanterad vinst bekostad av andra.
http://www.vf.se/nyheter/karlstad/john-bauerskolan-i-karlstad-saljs
Å, påminnelsen är oerhört svår att ta till sig, men viktig. Känslan av att politik blivit allt mer tydligt viktig för människor gör sig igen påmind. En hel samhällsstruktur är slaktad är nog min slutsats, och vi köpte argumenten. Argumenten att det skulle bli effektivare och vi skulle få mer för pengarna. Det gållde absolut inte alla. Det har blivit uppenbart, i takt med att alla märkliga utförsäljningar, försämringar i resursteam, skolgårdar och yta per elev etc. senaste exemplet.
När jag läste psykologi och läste om aggressioner, så vet jag att vi bl a fick ta del av forskning kring hur grisar blev mer och mer aggressiva mot varandra i takt med att utrymmet minskade. Det fanns liksom en optimal gräns att inte överträda. Kanske det gäller små barn också. Vad vill vi leva i för samhälle? Den debatten – den politiska överblickande, den längtar jag efter i politiken.
Den längtar jag med efter, Eva.
Tack alla skattebetalare för den statliga lönegarantin som jag fått åtnjuta. Nu har jag slutat på JB och gör annat.
Som tur är får våra gamla elever fortsätta i sin gamla miljö, fast med en ny huvudman, som jag hoppas lyckas bättre. Men det är kärvt både ekonomiskt och pedagogiskt när majoriteten av elever som dras till en skola har stora problem. Så är fallet, delvis för att man inte kommit in någon annanstans. Men det finns också de som väljer en liten, intim skola med långa, sammanhållna ämnespass, eftersom det är en fördel när man t ex har ADHD. Detta sagt för att nyansera debatten lite, inget principiellt ställningstagande från min sida alltså.
Jag tror John Bauer skulle bli ledsen om han visste att hans konstverk hade blivit nedkladdat med en tafflig naivistisk teckning.
Till att börja med är det vilseförande på gränsen till ljug att använda de siffror du anger ovan, Max. De flesta elever kunde gå vidare som vanligt i samma skola men med en annan (förhoppningsvis bättre) huvudman. En stor del av skulderna var till ägarna eller ägarna närstående. En rejäl chunk var till banker och fastighetsägare – vinstdrivande affärsverksamheter som gått in i samarbetet med JB för att tjäna pengar. Är inte de också onda?
John Bauer-caset är i själva verket ett alldeles lysande exempel på varför det fria skolvalet är bra och systemet med friskolor i olika driftsformer fungerar. ÄNTLIGEN försvinner en utförare/aktörhuvudman som är inte lyckas leverera ändamålsenlig utbildning. Och då blir folk upprörda!!
Tänk om folk kunde bli upprörda över alla de bedrövligt dåliga skolor med usla resultat och absurd pengarullning som fått hålla på i decennier och förstöra skattemedel och unga människors framtid? Kommunala skolor går nämligen inte i konken när de är sopiga – de får mer pengar och större resurser att förstöra. Vi vet nämligen genom seriös forskning att mer resurser *inte* gör skolan bättre (undantaget i utvecklingsländer där skolan har absurt små resurser i utgångsläget).
Varför blir inte folk upprörda över detta? Jo, därför att de inte ser det. Det finns nämligen ingen som helst transparens i den kommunala ekonomin. Det är grötigt, svårgenomträngligt, lokalt och unket.
Orsaken till de fallande skolresultaten mätt som genomsnitt är inte en allmän försämring utan tydliga misslyckanden kopplade till främst de utrikes födda som invandrat efter skolstartsåldern. Klart som f*n att det är svårare för alla inblandade parter att lyckas i den situationen.
Migration är en ömsesidig gåva mellan individen och det samhälle den invandrar till. Vi är monumentalt usla på att tillvarata den gåvan i det här landet. Skolan är fullkomligt central för att vårda och utveckla gåvan. Och där flunkar vi hårt.
Är det i den situationen bäst att diskutera – eller i det här fallet snarare vulgärgasta kring – låtsasfrågor kring hur skolor är organiserade/finansierade? Eller kan vi kanske försöka fokusera på riktiga frågor?
Tack för din kommentar Johan.
”John Bauer-caset är i själva verket ett alldeles lysande exempel på varför det fria skolvalet är bra och systemet med friskolor i olika driftsformer fungerar. ÄNTLIGEN försvinner en utförare/aktörhuvudman som är inte lyckas leverera ändamålsenlig utbildning.” , säger du. Så hur många elever ska behöva drabbas av konkurser innan alla utförare har försvunnit? Och vad hindrar att branschen inte ständigt fylls på med nya oseriösa företag? När, exakt, kommer vi till den punkten då marknaden är perfekt och inga fel begås? Marknaden kan inte reglera sig själv utan att människor blir lidande på kuppen. Och tvärtom vad tycks tro, så har ju hoten om konkurser bland friskolorna bara ökat. SvD skrev om detta härom dagen.
Många kommunala skolor skulle definitivt kunna bli bättre, ja. Men kommunal verksamhet har vi i alla fall chans att påverka demokratiskt. Med lite politisk vilja går det. Men privata företag finansierade av riskkapitalbolag, hur stor chans har du och jag att påverka dem? Hur transparenta är riskkapitalbolag?
Detta är ett typexempel på nyliberal politik. Man tror att marknaden är någon slags osynlig hand som vakar över samhället och bara vill väl. Man är så låst i sina ideologiska föreställningar att man inte ser den destruktiva girigheten. Oseriösa människor kommer alltid att lockas till branscher där det finns snabba pengar att tjäna. Och den svenska skolmarknaden har blivit ett dukat bord.
Max, tack för ett utförligt och trevligt svar!
Du skriver: ”Så hur många elever ska behöva drabbas av konkurser innan alla utförare har försvunnit? Och vad hindrar att branschen inte ständigt fylls på med nya oseriösa företag?”
Vad enkel världen är när det bara är företag som kan vara oseriösa. Oseriös eller undermålig verksamhet förekommer lite här och var hur hårt du och jag än önskar att så inte skulle vara fallet. Det egentliga problemet är ju att många elever får en dålig utbildning. Detta är inte på något sätt systematiskt kopplat till privata utbildningsföretag utan förekommer i större omfattning i kommunala skolor.
Sen är konkurs inte det värsta som kan hända. Det värsta som kan hända är att en usel verksamhet fortsätter utan åtgärd. Vilket just varit fallet långt innan det fria skolvalet och nya driftsformer men som först nu a) överhuvudtaget uppmärksammas och b) får konsekvenser (bara i friskolor, men man får vara glad för det lilla).
Du kan alltså inte jämföra situationen vi har nu med en fantasivärld där allt är rosenrött skimrande i kommunala mönsterskolor. Så var det aldrig och framförallt så hade det inte varit så nu med de utmaningar den svenska skolan möter. (Många jämför med den finska skolan. Då skall man komma ihåg att vårt östra grannland tar emot ett mikroskopiskt antal flyktingar. Their loss på lång sikt om du frågar mig.)
Det rimligaste vore att kommunala skolor också bolagiseras eller på annat sätt separeras från kommunens kassa så att de också försvinner vid vanskötsel. Den utförare (privat eller kommunal) som tar på sig att vara buffert/garant för skolplatser vid oförutsedda händelser kan få en extra peng för det åtagandet. På så sätt kan vi hålla i stålarna och se till att de begränsade resurserna hamnar rätt. Idag gör de inte det. Både borgerligt och socialdemokratiskt styrda kommunen i Sthlm-regionen slaktar skolpengen för barn med särskilda behov. Go figure.
Sen tror jag du har fått det där med marknaden om bakfoten. Marknaden är inte snäll och har inget syfte. Den är bara en effektiv mekanism för distribution. Den är kladdig, kaotisk och ombytlig – precis som vi människor är.
En seriös debatt måste utgå ifrån de utmaningar skolan har idag och handla om hur vi kan möta dem. Det fria skolvalet *skapar* inte problem (vad Jan Guillou än skriver i AB) utan *blottlägger* problem som finns med eller utan fritt skolval.
Svenska skolbarns resultat har försämrats avsevärd ur ett internationellt perspektiv de senare åren, i takt med att antalet privatskolor har ökat. I ämnena matematik, naturvetenskap och läsning hamnar dagens 15-åringar på 18:e plats bland världens 29 rikaste länder. För tio år sedan låg vi på plats sex. Detta är fakta. Läs UNICEF’s rapport HÄR.
Kul förresten att du liknar marknaden vid människor. Med tanke på att den till stor del styrs av robothandel numera så känns ju inte den liknelsen helt klockren.
Därför är det några av oss som varken gillar kommunala skolor eller vinstdrivna friskolor.
Och det där med demokratiskt inflytande: Fråga vilken kommunmedborgare som helst i vilken kommun som helst. Fråga om de känner att de kan påverka barnens skola genom det politiska systemet. Som att simma i stelnande betong.
Det du säger nu är att vi inte kan utnyttja vår demokratiska inflytande för att påverka vårt samhälle. Kommunmöten är öppna för alla att delta i. Du kan gå dit och påverka när du vill. När blev du senast inbjuden till John Bauer-koncernens bolagsstämma?
A. Kausalitet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kausalitet
”Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Statistiska samband kan sakna orsakssamband: två relaterade händelser kan till exempel bero på en tredje händelse.”
Detta har Jan Guillou alltid haft svårt för. Du förstår säkert detta mycket bättre. Dagens Nyheter skrev i våras(?) om seriösa undersökningar som kunde avfärda ett antal samband som icke-kausala.
B. Demokratiskt inflytande
Det faktum att man kan gå och lyssna på kommunmöten innebär inte att man har något reellt inflytande. Det kan både jag och många andra med mig vittna om. Illusionen om inflytande får inte misstas för verkligt inflytande.
Max, vad jag vet används robothandel bara på finansiella marknader. Vi har överhuvudtaget inte diskuterat finansiella marknader och du har ingen aning om vad jag anser om dessa. Som liberal med dragning åt det libertarianska hållet har jag nog mer gemensamt med den frihetliga vänstern än med riksdagspartierna när det gäller synen på storfinans/statskapitalism. 🙂
Jag skall inte göra detta till en evig slagväxling. Men det är lockande eftersom jag uppskattar såväl tonläge, språk som tema och bevekelsegrunder i dina inlägg. Trevligt att debattera i ett sån’t sammanhang.
Hej!
Ännu en pricksäker och snygg teckning. Du har en av de bästa och vassaste satirpennorna!! 🙂
[…] till Max Gustafsons inlägg och se vad den där konkursen […]
Hej!
Det var länge sedan det skrevs en kommentar här 🙂
Jag har skrivit om vinster i välfärden, och kom osökt in på John-Bauer-konkursen. Länkade din blogg, och använde bilden.
Hoppas det är OK
Med vänlig hälsning
Bo Jonsson
Helt ok. 🙂