Någonting är skevt när Sveriges största fackförbundstidning inte tillåter politiska satirteckningar. Jag har varit yrkesverksam som serie- och satirtecknare i snart 20 år. På senare tid mestadels åt fackförbundstidningar, där mina bilder har fungerat bra på grund av sitt politiska innehåll. Jag har upplevt det som att teckningarna fyller en viktig funktion hos människor. Satirteckningar påverkar ofta mer än skriven text, och har en förlösande effekt då vi tillåts skratta åt elände och orättvisor.
Att göra ändringar i bilderna ingår i jobbet, och då handlar det oftast om att förtydliga eller vässa budskapet. Men att de är politiska är sällan ett problem.
Sedan fyra år tillbaka har jag tecknat en återkommande bild i Unionens tidning Kollega. Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden, och tidningen går ut till samtliga 600 000 medlemmar. Samarbetet har fungerat utmärkt. De har varit lyhörda, tillmötesgående, och med en genuin förståelse för att tecknare behöver ett visst mått av konstnärlig frihet för att kunna skapa något bra. Här, här och här är exempel på vad jag tidigare gjort åt tidningen.
Politisk. Refuserad.
Men sedan i höstas, då den nya chefredaktören anställdes, har de refuserat allting som de anser är politiskt. Detta började när jag gjorde en SD-kritisk bild. De ville absolut inte ta in den. När jag undrade varför blev svaret att jag ”inte behövde ifrågasätta det”. Istället fick jag olika teman att teckna efter, varav ett var jobbcasting (arbetsintervju framför kamera). Jag gjorde då en bild som tog parti för en diskriminerad person på arbetsmarknaden, omgiven av stereotypt lyckade människor. Också den blev refuserad eftersom ”den är politisk”. Jag fick höra att jag ”inte ska problematisera”, och inte porträttera diskriminerade människor eftersom de då ”får en offerroll”. Stereotyper fick jag heller inte använda. Den som har minsta förståelse för satirtecknande inser att det inte går att skapa någonting bra utifrån dessa premisser.
Jag har åtskilliga gånger försökt fråga var gränsen går för att det ska anses vara politiskt, och vad de förväntar sig av mina teckningar, men mötts av tystnad. När den senaste skissen blev avvisad och jag ställde samma fråga sade chefredaktören istället upp samarbetet eftersom ”vi har samarbetssvårigheter”.
Politisk. Refuserad.
Det är ironiskt att sådant här kan pågå parallellt med Charlie Hebdo-debatten, då medierna tar varje chans att hylla ”det fria ordet” och satirteckningens roll för yttrandefriheten. Många medier har neutralitetskrav vilket är förståeligt, men när fackföreningar börjar bannlysa politiska uttryck, vad finns det då för arenor kvar att uttrycka åsikter på?
Jag vet inte vad som händer på Kollegas redaktion, men stämningen verkar infekterad. Alla redaktörer jag hade kontakt med för ett halvår sedan har bytts ut. Och den politiska censuren verkar grunda sig i en rädsla för att stöta sig med Unionens ledning.
Läs mer: Unionen lägger locket på om SD.
[…] Läs vad Max själv skriver här. […]
Så vitt jag förstått det är dock Unionen inte något riktigt fackförbund startat av sina medlemmar utan enbart ett försök att underminera riktiga fackförbund startat av Arbetsgivareorganisationen/lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv…
Dessa herrar och damer vill såklart INTE att tekningar i deras sabotageorganisation sätter fokus på de verkliga problem deras agerande i andra änden av arbetsmarknaden skapar…
Chefredaktören för Unionens tidskrift ”Kollega”, Naljen Ståhlström, har varit redaktör för ”Gods och Gårdar” LRF:s tidning och nu senast för SAS-magasinet ”Scanorama”.
Ståhlström tog över ”Kollega” i september.
De som anställt henne har väl velat anställa ett journalistproffs. De borde ha insett att hon inte hade facklig bakgrund.
Nu hoppas jag att det inte framstår som ett påhopp på dig men kanske handlar det snarare om kvalitén där satir bör vara träffsäker med inslag av humor. På den första bilden ser jag t.ex. ingen humor utan det är två döda människor bara. Hur träffsäker är den då? Till skillnad mot dåvarande och nuvarande regering som sänker bistånden så vill SD öka bistånden för att fler ska kunna ta sig till flyktingläger som ligger i säkra områden. SD saknar dock politisk makt för att kunnna genomföra det så att på något vis anklaga SD för att människorna inte får hjälp känns väldigt skevt. Handlar din kritik istället om att människorna ’på plats’ blir bombade så är även det skevt då ’på plats’ inte innebär i sitt eget hem utan snarare i närmsta säkra område som t.ex. grannlandet eller säkra områden inom landet.
Ber om ursäkt på förhand och hoppas att du uppfattar det som konstruktiv kritik.
Tack för påpekandet. Att du inte uppfattar bilden som träffsäker beror troligen på att du sympatiserar med med SD:s budskap. Och då har den träffat rätt.
Det kan vara frestande att se det här som en yttrandefrihetsfråga, men gör inte det misstaget. Det rör sig bara om yttrandefrihet när bruna eller blåa åsikter skuffas undan. Men när det är progressiva åsikter som rensas ut är det bara… jag vet inte… synd om dem? Be mig inte förklara logiken, för den finns inte riktigt.
Fantastiskt kul! Bra Max! Synd om Kollega´s läsare bara…..
Håller med om att jobbcasting är ett märkligt fenomen. Dock, tvåårig koranskola är meriterande i väldigt få jobb och om det är ens huvudsakliga utbildning tror jag dock att man har problem även i en konventionell arbetsintervju. Och då träffar bilden inte riktigt rätt.
Jag kanske överanalyserar, men här lägger du rasist-kortet istället för den egentliga poängen, som jag tycker är att man kan vara duktig utan att vara ”säljig”.
Lägger ut rasistkortet? Vad menar du?
OK, såhär då: Det framgår tydligt att hon är mörk (alla andra ljusa), har slöja, åtta barn och ett namn som tydligen är svårt att uttala. Och sammanhanget antyder att det är (iaf delvis) förklaringar till att hon inte lyckas i casting-formatet. Jag menar att jobbcastingens grundproblem är att vissa personligheter inte kommer till sin rätt där. Du gör om det till att problem för invandrare, med antydningar om diskriminering/rasism, helt i onödan.
Jag kan inte göra mycket då jag inte har någon ekonomi att tala om i dagsläget men jag har idag ringt Unionen och bett dem sluta skicka Kollega till mig.
Och framfört tydligt varför jag inte vill detta och bett dem framföra detta vidare.
Ser jag ingen förbättring kommer dessutom jag lämna fackförbundet Unionen även om jag för tillfället bara är studentmedlem.
Men för er som som kanske inte kan lämna unionen lika lätt som jag se åtminstone till att säga upp tidningen och hänvisa till denna sida och anledning. Lägg upp på facebook osv.
Jag vill iaf ha en tidning och en politisk organisation som finns där för mig.
Vill avsluta med att säga att du är fantastisk Max och att dina teckningar har gett mig leenden i många år nu.
Tack så mycket! Sånt här betyder jättemycket. Och gör mig varm i hjärtat.
Jag blev väldigt upprörd när jag läste detta och har kontaktat Unionen för att ifrågasätta varför de inte vill samarbeta med dig. Tycker väldigt mycket om dina satiriska teckningar och anser det helt oacceptabelt av dem att göra så.
Får se vad jag får för svar, om jag inte är nöjd, så säger jag upp medlemskapet.
Tack för stödet! Tror dock inte du får något bra svar. Organisationen saknar sjukdomsinsikt.
Själv gick jag ur Unionen för ett halvår sedan då de var för partiska och SD-fientliga IMO.
Deras jobb bör vara att tillvarata arbetstagarnas intressen, inte driva partipolitik.
Problemet är att satiren inte är bra alls, alla för fram ett närmast SD vänligt budskap då ”poängerna” är faktiska omständigheter. Bra reklam, Sverige tackar dig!
Varför ska Unionen syssla med att publicera anti-SD propaganda? Tror det är dumt av Unionen att alienera 20% av sina medlemmar.
Bilden är fördomsfull. Att du är så fördomsfull men kommer undan med det, Max. Är du inte förvånad själv?
Adekvat text, vi i vänsterpartiet borås tycker
ungefär likandant i sakfrågan.Detta är en mycket bra website.Vi söker efter bra
författare med utmärkt språk Och vi fastnade för dig.
Kan vi prata vidare om detta med dig?.Kan inte finna email.
Trevlig dag
Borås vänsterparti
[…] I senaste numret av Bild och Bubbla finns en återpublicering av satirtecknaren Mats Gustafssons blogginlägg i april: http://www.maxgustafson.se/aktuellt/nar-det-fria-ordet-blir-tomma-ord/ […]